Bergvärme på djupet

En kollektorslang med köldbärarvätska sänks ner i ett borrhål. Vätskan tar upp berggrundens värme, som håller cirka 5–8 °C året runt, och värmepumpen höjer temperaturen till värme och varmvatten.

Ett normalt villahål är 120–250 meter. Djupet styrs av husets värmebehov, pumpens effekt och bergets värmeledningsförmåga.

Jorddjup är avståndet från markytan ner till fast berg. Genom jordlagret måste borraren sätta foderrör, som kostar betydligt mer per meter än borrning i berg.

Ett stålrör som skyddar borrhålet genom jordlagret och tätar mot ytvatten. Det behövs alltid ner till fast berg plus några meter in i berget.

Oftast ja. Ett borrhål kräver liten yta, men det måste hålla avstånd till tomtgräns, grannars borrhål, egen brunn och avlopp enligt kommunens riktlinjer.

Riktvärdet är ofta minst 20 meter mellan energibrunnar och cirka 10 meter till tomtgräns, men kommunens regler och Normbrunn gäller.

Ja, om hålen ligger för tätt kan de kyla ner berget för varandra och sänka verkningsgraden. Därför prövar kommunen placeringen.

En frostskyddad vätska, oftast etanol- eller glykolblandning, som cirkulerar i kollektorslangen och transporterar värmen från berget till pumpen.

Nej, men ett underdimensionerat hål kan kylas ner över tid så att verkningsgraden sjunker. Rätt dimensionering förhindrar det.

Ja, oftast. En ny pump kan dock vara effektivare och dra mer energi ur hålet, så installatören bör kontrollera att djupet räcker.

Ja, borrning går att göra året runt. Tjäle och snö kan göra markarbetet något mer omständligt.

Bergvärme hämtar värme från ett djupt borrhål, jordvärme från en ytlig slang i marken. Jordvärme kräver stor tomt men ingen borrning.

Ja. De flesta bergvärmepumpar har inbyggd eller separat varmvattenberedare och sköter både uppvärmning och tappvarmvatten.

Ja, med så kallad frikyla kan det svala borrhålet kyla huset sommartid med mycket låg elförbrukning, via golvvärme eller fläktkonvektorer.